Åh, vad jag önskar att jag hade kunnat skriva att jag fastnat för en riktigt bra bok. Ni vet, en sån där bok som det är fysiskt omöjligt att lägga ifrån sig. Eller att jag fastnat för en ny fascinerande hobby. Hell. Jag hade till och med kunnat nöja mig med att vara fast i lite vardagsslentrian.

Men det är jag inte.

Jag är fast i mitt bokmanus.

Och jag vet inte hur jag ska ta mig ut.

Det hela började när jag började räkna på dagarna i texten jag jobbar med. Och insåg att skolveckan helt plötsligt fått fler dagar än de vanliga fem. Någonstans måste helgen rimligtvis komma. Visst för att boken faller inom skräckgenren, men att ändra veckan kanske inte ska vara det mest skrämnande elementet i boken. Så nu måste jag ändra handlingen och lägga in den där förbenade helgen.

Men det gå inte!

Var jag än lägger in den så förstör den flowet. Jag har ju byggt upp berättelsen utifrån vissa premisser, att dagarna följer efter varandra och att vissa saker eskalerar. Att då plötsligt bryta för helg …? Det bli fel.

Nu har jag testat att göra på lite olika sätt. Jag ha skrivit 20+ sidor ny text, stuvat om, skrivit om och skrivit om igen.

Men det funkar inte.

Just nu vet jag inte vad mer jag kan göra. Lusten att bara lägga undan manuset och böja på något annat är överväldigande. Och visste kunde det kanske vara bra med lite paus och nya perspektiv. Men jag vill egentligen inte. För jag känne rmig själv. Slutar jag vid en sån här svårighet så kommer manuset bli liggande. Lusten att överkomma hindret lär inte bli starkare med tiden, snarare tvärtom. Men hur jag ska göra? Tja. Jag får väl sitta och stirra på det i några timma till. Kanske kommer insikten till slut?