… för workshops under Vetenskapsfestivalen! Sista rycket nu!
Här finns pressmeddelande med en intervju
Kategoriarkiv: Blogginlägg
Workshops!
På onsdag är det dags att hålla mina första workshops under Vetenskapsfestivalen! Det ska bli grymt skojigt. Extra roligt är det såklart att mina workshops under festivalen blivit fullbokade.
Jag håller ofta workshops och utbildar i mitt jobb, men det är lite annorlunda att göra det i sin ”hobbyverksamhet”. Det blir ju mycket mer personligt. Jag pratar om mitt skrivande. Läser ur min bok.
Men det är såklart också det som gör det så mycket roligare.
Jag har gjort om upplägget lite från det jag körde i höstas på Alingsås bibliotek. Själva skrivövningen kommer nu se annorlunda ut. Det ska bli en utmaning att se hur det funkar att köra för en hel klass! Men det är också det jag gillar med workshops. Det går inte att veta innan vad som kommer funka. Det gäller att testa och kunna förändra under vägen, beroende på vilka jag möter i klassrummet. Just det där dynamiska gillar jag. Och att man aldrig riktigt kan veta vad som kommer att funka.
Jag hoppas i alla fall att de blir taggade till att skriva någonting eget. Eller varför inte lite Snack-fanfiction!
Varde ljud!
För en tid sedan fick jag en spännande fråga från min förläggare Anders på Whip. Han frågade om jag hade lust att göra ljudbok av Snack! Till en början var jag tveksam. Ljudböcker för barn? Finns det verkligen en marknad för det?
Sedan skämdes jag. Vi lyssnar ju själva på Bamse i bilen titt som tätt. Klart att det finns en marknad.
Så Snack blev inläst, och nu finns boken tillgänglig att lyssna på! Det är en underlig känsla, att höra sin bok. Jag har ju läst ur den vid olika tillfällen, men det känns inte som samma sak. Nu är det en annan röst som läser upp mina ord.
Häftigt och skrämmande.
En sak som var betydligt mindre skrämmande och bara häftigt var att se den segla upp som nyhet för barn hos Storytel.
Jag har inte varit ett superstort fan av ljudböcker, men nu tror jag faktiskt att jag ska ge det en chans. Kanske mest för att det är enda chansen jag har att faktiskt läsa böcker, med två kids som kräver konstant uppmärksamhet.
Snack finns att lyssna på hos exempelvis Storytel. Där kan man testa på gratis i 14 dagar. Inget att förlora alltså!
Snack på Vetenskapsfestivalen
Igår öppnade skolprogramsbokningarna till Vetenskapsfestivalen som går av stapeln i Göteborg i maj. Och vem hittar vi där om inte den här filuren!
Fram till den 22 mars går det att boka in sin klass på en massa spännande punkter, till exempel den ovan.
Hela programmet återfinns här!
Vi ses väl där?
Att släppa taget
I vanliga fall hade jag suttit och skrivit ett blogginlägg nu. I alla fall i det ”vanliga fall” som varit mitt liv det senaste året.
Så vad gör jag istället? Den första lediga tisdagen på ett år? Jo. Likt förbannat sitter jag och skriver ett blogginlägg. Bara inte åt Debutantbloggen.
Det kommer såklart inte att bli en vana. Med tanke på hur lite tid det finns till skrivandet överlag måste jag fokusera på det just nu. Men jag måste erkänna att det känns ledsammare än jag trodde att lämna bloggen. Självklart vet jag att 2017-års gäng är högst kapabla att driva den vidare. Det handlar inte om det.
Det handlar nog helt enkelt om att jag har svårt att släppa taget. Vi är ju olika som personer. Vissa rör sig som fjärilar mellan olika projekt. Fladdrar lite hit och fladdrar lite dit. När de lämnar en grej gör de det utan att titta bakåt. Det enda som hägrar är det som anas därframme.
Jag har aldrig varit sådan. Jag tänker ganska mycket på sådant som varit. Och har svårt att släppa det. Svårt att gå vidare.
När det gäller Debutantbloggen handlar det kanske främst om att jag inte kände mig färdig. Det hade såklart varit en sak om jag var dödstrött på det. Om varje inlägg varit en plåga att skriva. Men så var det inte. Framför allt inte mot slutet. Då fick jag nästan väga på guldvåg vad jag skulle skriva om. Noga ställa olika ämnen mot varandra. Det fanns mer att säga.
Och det kan jag fortsätta göra, såklart. Men det blir i ett annat forum. Jag kan villigt erkänna att en av drivkrafterna med att skriva inläggen var kommentarerna. Att se hur det jag skrev kunde sätta igång processer hos någon annan. Utan den kicken blir det inte riktigt likadant. Det blir svårare att spegla sig själv i någon annan, få till en dialog. Att spegla bara i mig själv blir inte riktigt samma sak.
Det kan vara fint att vara nostalgisk, men kanske är det också bra att träna på att släppa taget? Tror jag ska börja med det. Försöka i alla fall. Kanske ska jag börja med att göra en utrensning i alla förråd och skrymslen, och göra mig av med de där sakerna jag tidigare inte mäktat med att skiljas från. Som en söndertuggad hundleksak från vår första hund. Finns det ett värde i att hålla fast vid sådana saker? Eller blir det bara manifestationer för en tid som flytt?
Ajöss och tack för fisken
Så har den kommit. Dagen då jag lagt upp mitt sista inlägg på debutantbloggen. Det gjorde mig faktiskt ledsnare än vad jag trodde att det skulle. Kanske är det nostalgikern i mig som tagit över för en stund. Eller så är det helt enkelt för att bloggen varit mitt hem under ett år.
Det är underligt, det där med tid. Hur den kan gå både långsamt och snabbt på samma gång.
Önskar i alla fall det nya gänget ett stort lycka till! Jag är supernöjd med vår rekrytering och tror att 2017 kommer att bli ett grymt år med dem vid ratten!
Bjussar på en nyskriven novell!
Det är svårt att fatta, men snart är året som bloggare på Debutantbloggen slut för min del. Idag är det näst sista inlägget och jag bjussar på en helt nyskriven julnovell! Hela veckan skriver vi varsin novell utifrån samma start- och slutmening. En riktigt spännande utmaning. Läs om ni har tid och lust!
Varför är förlagen rädda för science fiction?
Året som debutantbloggare börjar så sakteliga gå mot sitt slut. Och jag funderar över varför förlagen verkar vara så rädda för att satsa på science fiction.
Bara två inlägg kvar nu. Och den här veckan kommer vi bjuda på något alldeles, alldeles speciellt. Vad får ni se på onsdag!
Vad du gör med dina ord visar vem du är
I onsdags sveptes jag med av den där Känslan. Resultatet blev det här blogginlägget. Jag kan väl erkänna att jag var lite arg när jag skrev det.
När det talas om censur
Det är helt bisarrt att försöka föreställa sig, men året på debutantbloggen är nu faktiskt snart slut. Fem inlägg återstod när jag satte mig ner och skulle skriva veckans inlägg.
Jag var då helt enkelt tvungen att skriva om ett ämne som legat och gnagt i mig ett bra tag.