Det känns som att mycket i mitt skrivarliv just nu handlar om att komma tillbaka. Att bita ihop och gå vidare.
I måndags kom beskedet om vilka no veller som vunnit Fantastikportalens tävling.
Min Den yngre skall jorden ärva var inte en av dem.
Och det kom som ett så hårt slag. Det här var Novellen med stort N. Den som jag verkligen trodde på. Som testlästs och skrivits om gång på gång.
Och så gick det ändå inte.
Det är den där känslan av att snubbla på mållinjen. Att inte riktigt få komma in. Den kämpar jag med just nu. Precis som med Snack. Så många positiva omdömen, men det leder ändå ingenstans. Det är enormt frustrerande.
Så vad ska en göra? Gömma sig under täcket och tröstäta choklad? Nä. Tröstäta choklad och redigera skiten ur manuset såklart. Under de senaste dagarna har jag utvecklat novellen. Redan vid inlämningen var det två saker jag inte var nöjd med. Dels uppbyggnaden av Sebastians förvandling (som jag tyckte blev för hastig), dels att etablera relationen mellan far och son bättre. Det tycker jag att jag har fått in bättre nu. Och en helt annan dimension till deras bakgrundshistoria.
På ett sätt är det faktiskt skönt att inte vara begränsad av de där maxantalen som tävlingar alltid har utan kunna skriva berättelsen så som jag tycker att den ska bli skriven. För det förtjänar den. Den förtjänar att bli så som jag verkligen vill ha den, utan att behöva kapa ord för att passa in i någon freaking mall.
Så vad händer nu? Jag ska redigera den ett par vändor till och sedan skicka in den till Mix. Förhoppningsvis kan de vara intresserade! För det här är en berättelse som förtjänar att komma ut.
Den här veckan har jag även hunnit med ett skicka in två noveller till tävlingar. Det blev en 90-talsosande skräcknovell om att komma hem, som jag skickade till Fantastiknovelltävlingen. Och ett bidrag till Pop up publishings tävling ”På denna grund vi bygga”. Jag hade som jag skrivit tidigare gått och grunnat på bidraget en längre tid. Det första blev snabbt alldeles för långt, men en vecka innan deadline fick jag en ny idé. Som jag faktiskt lyckades få klart i tid. 23:55 på dagen för deadline, men ändå! Idéen som kom till mig handlade om huset på åsen. Där någonting ont verkar vila. För vad skulle hända om det där huset plötsligt gjordes om till en förskola …?
Vi får se om något av bidragen faller juryn i smaken!
För övrigt fick jag en väldigt rolig nyhet idag, gällande spökantologin. Mer om det senare!
